Om Theresa

När min dotter var lite mindre kom hon hem från skolan och berättade att de hade haft besök av en mjölkbonde.

Under besöket hade hon blivit mobbad för att hon var vegetarian, berättade hon. Det var inte som man skulle kunna tro någon klasskamrat som var mobbaren, utan bonden som hade ifrågasatt hennes val. Bonden blev till råga på allt påhejad av läraren.

Min dotter hade inte argumenten att ta till för att säga emot de vuxna och lämnades med en känsla av skam och förnedring.

Det var droppen. Där och då bestämde jag mig för att jag måste göra något till försvar för alla unga fantastiska människor som har ett högre och finare ideal än oförstående klumpiga vuxna. Jag bestämde mig för att göra serier för att ge unga argument att försvara sig med. Om det fanns en enda ung person som läste mina serier och kunde använda den i sin argumentation gentemot trångsynta vuxna, så skulle det vara värt min tid och energi.

Så jag gjorde serien "Varför måste alla vegetarianer bo på en öde ö?"

Det visade sig att det var ganska många som uppskattade serien, så jag gjorde fler bara för att roa min nya publik.

Sedan dess har en hel del av mina serier kommit att handla om veganism & djurrätt, och varför det inte är så himla farligt som många verkar tro.

Bennie Banan kom till när jag fick höra talas om en nordisk serietävling i Finland. Man kunde tävla i två kategorier; strippserier och grafiska noveller. Jag ville vinna tävlingen och jag ville skapa en slags seriefigur. Det visste jag. Så jag skapade Bennie Banan.

Bennie är klassens clown, men även en knäpp filosof som glider runt i sitt universum till allas förskräckelse. Jag gjorde några strippar och skickade in till tävlingen. Jag vann inte men knep i alla fall andrapriset.

Men det var inte slut med det. Plötsligt började folk att gilla Bennie. Själv tycker jag att han är en störig fan men han har nåt. Han har kommit att bli mitt alter ego, en liten röst i mitt huvud, mycket kaxigare än jag nånsin vågar vara.

Ibland när jag är ute och går och gnäller av mig för Bennie så kan han svara med nåt riktigt störigt och politiskt inkorrekt. Då är det bara att sätta sig och rita.

Jag blandar gärna olika medier för att få fram min stil som har kommit att bli ett slags naivistiskt uttryck som jag älskar.

Det är så många som tycker att man måste rita fint för att kunna uttrycka sig, och så vågar de inte ens försöka. Mitt sätt att uttrycka mig genom collageteknik blandat med min teckningsstil som är rätt så kul & ful är ett sätt att uppmuntra och inspirera alla som vill testa att ta fram sin egen stil och kreativitet men inte vet hur man ska börja.

Jag älskar min stil och blandar gärna in både urklipp ur gamla magasin, tygbitar och tipp-ex i mina serier.

Nuförtiden jobbar jag mest i min iPad när jag förfinar, men jag vill ändå klippa och klistra med fysiska papper. Det ger en känsla av närvaro.

Allt måste inte vara så himla seriöst hela tiden. Ämnena jag behandlar i mina serier är jag döds-seriös med, men sättet att uttrycka och gestalta dessa tunga ämnen är mer fria och lekfulla.

Jag tror att fler behöver plocka fram sitt inre barn, och om jag kan bidra med att gå före och våga rita fult för att andra ska våga testa så tycker jag att det är finemang.

Om jag måste välja en teknik framför alla andra så måste det bli frivirkning.

Det är en tillåtande och knasig virkteknik som påminner om improvisationsjazz på det sättet att man skapar i stunden.

Frivirkningsexperimenten har lett till att jag har startat en YouTube-kanal där jag lägger upp slöjdfilm.

Det här är min mest uppskattade workshop, både för barn och vuxna.

Jag älskar papper och det precisa som kommer med bokbinderi.

Böckerna jag binder vill jag dock ska gå i samma naivistiska stil som mina serier, och jag blandar gärna in återbruksmaterial i mina böcker.

Att återbruka är ett sätt att använda ett gammalt material och göra något nytt av det.

Jag använder mycket återbruk i min slöjd; allt från gamla konservburkar, kaviartuber och ölburkar till virkade dukar, speglar och gamla klädesplagg kan bli till nya skimrande saker.