Malmös historia 1400 till 1525

Malmö var på 1100-talet endast en bondby med kyrka, belägen vid nuvarande Triangeln. Så sent som på 1700-talet omtalas här "Kyrkoåkern." Vid en sankmark väster om kyrkbyn, dvs den senare Pildammen, låg ett mindre kapell samt en befäst herremansgård, Henrikstorp.

Staden Malmö kan ha kommit till genom att ärkebiskopen Jacob Erlandsen i Lund grundade denna på 1250-talet. För att skilja de två Malmöorterna åt kallade man på 1260-talet och in i 1300-talet staden Malmö vid havet för "Nedre Malmö" samt kyrkbyn för "Övre Malmö". Bebyggelsen i "Övre Malmö" hade försvunnit redan under 1300-talet. De äldsta bevarade stadsprivilegierna är från den 20 december 1353. De bekräftades och utvidgades sedan vid flera tillfällen. Tyskarnas namn på Malmö var Elbogen eller Ellenbogen, ett namn som betyder "armbåge" och närmast syftar på den bågformade kuststräckan utanför Malmö. Staden var fram till vitaliebrödernas härjning 1393 en obefäst stad. Runt år 1400 började strandmuren uppföras, troligtvis som ett resultat av piratkrigen under 1390-talet. År 1434 inköpte Erik av Pommern gårdar vid Västerport och anlade här kastellet Myntergården, början till det senare Malmöhus. Från 1440-talet tillverkades en stor del av Danmarks mynt på denna plats. Myntningen upphörde år 1525 i samband med att det nuvarande slottet började uppföras. Läs vidare om detaljerad historia åren 1400 – 1525.