Historia av vapen i förhistorien och den antika världen

Brons ersatte sten i vapen. Historiskt utvecklades svärdet under bronsåldern och utvecklades från dolk; de tidigaste exemplen dateras till omkring 1600 f.Kr. Det senare järnålderssvärdet förblev ganska kort och utan korsvakt. Spathaen, som den utvecklades i den sen romerska armén, blev föregångaren för det europeiska medeltidssvärdet, som först antogs som, och endast under högmedeltiden, utvecklades till det klassiska beväpningssvärdet med korsvakt. Tidiga järnålderssvärd skilde sig markant från senare stålsvärd. De var arbetshärdade snarare än släckhärdade, vilket gjorde dem ungefär samma eller bara lite bättre när det gäller styrka och hårdhet mot tidigare bronssvärd. Detta innebar att de fortfarande kunde böjas ur form under användning. Den enklare produktionenoch den större tillgängligheten av råvaran möjliggjorde produktion i mycket större skala.

Author: Peter Skalfist