Your Cart
Loading

Jämför amorteringen vid olika löptider och lånebelopp

Amortering är ett av de där orden som får enkla saker att låta professionella. På vanlig svenska betyder det att man betalar tillbaka själva lånet. Räntan är avgiften för att få låna pengarna. Amorteringen är pengarna som gör skulden mindre.

Det här känner de flesta till i teorin. Ändå tittar nästan alla först på räntan och behandlar amorteringen som något banken lägger till längst ner. Det är lite märkligt, eftersom amorteringen ofta är den största betalningen som lämnar kontot varje månad.

Löptiden bestämmer hur bråttom du får

Löptiden är den tid lånet tänks betalas tillbaka på. Kort tid betyder högre amortering. Lång tid betyder lägre amortering. Där har vi i stort sett hela sambandet, även om finansbranschen säkert kan skapa ett seminarium av det.

Ett lån på sex miljoner som ska betalas tillbaka på 20 år kräver i grova drag 300 000 kronor i amortering per år vid rak amortering. På 30 år blir det omkring 200 000 kronor. Skillnaden är 100 000 kronor om året, vilket gör ganska mycket för kassaflödet.

Lägre månadsbetalning är inte gratis

Den längre löptiden ser förstås snällare ut varje månad. Men skulden minskar långsammare och ränta betalas på ett större belopp under längre tid. Det är därför man inte ska nöja sig med att konstatera att den lägre månadsbetalningen känns behaglig.

Jag brukar tänka att banken inte glömmer resten av skulden bara för att betalningen delas upp på fler år. Den står kvar och väntar, ungefär som ett renoveringsprojekt man har täckt med en presenning.

Lånebeloppet gör de små skillnaderna stora

På mindre lån kan en ändrad löptid ge en hanterbar skillnad. På stora fastighetslån blir varje liten justering snabbt fem- eller sexsiffrig. Det är där kalkylatorn blir användbar, eftersom huvudräkning slutar vara charmigt någonstans efter den tredje miljonen.

Om lånet höjs från sex till åtta miljoner och återbetalningstiden är densamma stiger amorteringen med en tredjedel. Det är inte komplicerad matematik, men det är lätt att missa effekten när fokus ligger på om banken godkänner köpet över huvud taget.

Rak amortering ser tuffast ut i början

Vid rak amortering betalas samma del av skulden tillbaka varje period. Räntan sjunker sedan när lånet blir mindre. Den totala betalningen är alltså högst från början och faller gradvis.

Det här är ett upplägg som passar den som gillar tydlig skuldminskning och har råd med starten. Det låter också ansvarsfullt när man förklarar det för andra. Nackdelen är att ansvarstagandet behöver finansieras varje månad, och det kan bli kärvt om fastigheten samtidigt kräver renovering.

Annuitet ser jämnare ut och känns därmed avancerad

Vid annuitet är den planerade betalningen jämnare. I början går en större del till ränta och en mindre del till att minska skulden. Med tiden ändras fördelningen.

Det kan vara lättare att budgetera, men det är värt att titta på hur snabbt skulden faktiskt sjunker. En jämn betalning ser prydlig ut i en tabell. Det betyder inte automatiskt att den blir billigast totalt eller passar varje fastighet bäst.

Jämför mer än den första månaden

Med amorteringsverktyget går det att byta lånebelopp, ränta, löptid och modell. Jag hade tittat på första månaden, första året och skulden efter fem år. Då får man både den omedelbara smällen och en bild av vad man faktiskt har hunnit betala av.

Det är särskilt intressant att jämföra två upplägg som ger nästan samma månadskostnad. Ibland visar det sig att skulden utvecklas helt olika. Då kan man med viss pondus säga att man har studerat lånets långsiktiga struktur, trots att man egentligen bara klickade mellan två alternativ.

Fastigheten ska också få behålla pengar

Den snabbaste amorteringen är inte alltid den klokaste. Om nästan hela överskottet går till banken finns inget kvar till tak, värme, tomma lägenheter eller annat som hus brukar hitta beräkna amortering på ett fastighetslån.

Motsatsen är inte heller självklar. Väldigt låg amortering ger snyggt kassaflöde nu men lämnar skulden hög. Min kvalificerade gissning är därför att ett bra upplägg ligger någonstans mellan ekonomiskt självplågeri och evig skuld. Kalkylatorn hjälper åtminstone till att se var de två ytterligheterna börjar.